Första gången jag bloggar - nervöst - barnsligt och ähhhh..nu kör vi!
Tack storasyster för det enorma stöd (okej - mest gapskratt än så länge) men du hjälpte mig ju iaf med att starta bloggen - otekniska lillasyster behöver hjälp - tålamodet är tyvärr en bristvara hos majsan.
Tanken är att jag - till allas stora glädje - skall genomföra klassikern (Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet och Lidingöloppet) och bloggen är till för att visa min väg mot....mål.
På frågan om det är "riktiga" eller tjejklassikern som jag ska genomföra svarar jag - den längre av dem två - tjejklassikern är faktiskt oxå en prestation!!! På fråga två - vilken tid jag strävar mot - svarar jag släng Er i väggen - jag är nöjd om jag tar mig i mål!
Jag är långt ifrån atletisk och uthållig men har en enorm vilja och det är den som ska ta mig i mål. Detta innebär att stödet från mina nära och kära för tillfället består i att reta upp mig så att jag får ännu mer jävlar anamma. Vilket än så länge fungerar... För ingen tror att mina idrottsliga prestationer kommer ta mig i mål. Vi får väl se...
De kommentarer som än så länge haglat över huvudet är följande:
"VA ska du göra klassikern - det går aaaaallldrig" (sagt av örebroare...så klart)
"Men lilla gumman vad tänkte du på då..."
"Du förstår nog inte vad det innebär!"
"Vad har du gett dig in på - det räcker väl om du springer Vår Ruset?"
"Jag skulle aldrig klara av det så jag blir imponerad om DU gör det"
"Är det någon kris du har?"
"Har du slagit vad?"
Ni förstår ungefär vart jag vill komma - ingen tror att jag fixar det - en större morot att motbevisa dem! Just nu består min träning av att via nätet läsa tips på hur man kommer i form... ja - man måste ju börja någonstans... Men jäklar - fortsättning följer!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar